I Socialstyrelsens halvårsstatistik för januari-juni 2006 visar det sig aborttalen ligger på en fortsatt hög nivå och även ökat med 700 aborter, jämfört med motsvarande tidsperiod förra året. Gruppen 20-24 år står för den största ökningen, 6% från 2006 och hela 30% på tio år, och trots en marginell minskning av tonårsaborterna, ligger dessa fortfarande mycket högt sett i ett internationellt och nordiskt perspektiv.
– Abortstatistikens höga siffror behöver sättas in i ett större perspektiv där den ekonomiska situationen för unga och studerande gravida inte är oväsentlig, kommenterar JA till Livets informationssekreterare Berith Strömberg de höga aborttalen bland ungdomar
Aborttalen i åldersgruppen 20-25 har varje halvår ökat konstant de senaste åren och ökat från 26,6 till 34,8 aborter per tusen kvinnor de senaste tio åren.
– Den fråga regeringen behöver ställa sig är hur man förbättrar förutsättningarna för barnafödande. Många kvinnor gör idag abort på grund av en pressad ekonomi och detta gäller inte minst studenterna. Det är märkligt att det är de unga kvinnorna som behöver det ekonomiska stödet som mest, som i det svenska systemet får som minst. Den som börjat förvärvsarbeta skyddas av föräldraförsäkringen, men som ung och studerande är det inte lätt att se den ekonomiska möjligheten att försörja ett barn, konstaterar Berith Strömberg.
Svag ekonomi orsak till aborter
Enligt barnmorskan och professorn Tanja Tydén är det ekonomiska systemet inte anpassat till den biologiska klockan och skapar därför infertilitet och oönskad barnlöshet. I en undersökning hon gjort bland studenter visar det sig att 6 av 10 studenter uppger att de skulle välja abort om de blev gravida, då de såg sig som för unga, hade för dålig ekonomi eller för att de ville studera färdigt först.
”Detta får mig att fundera över om ändrade regler för föräldrapenning skulle lösa problemet för en del studenter som väljer att göra en abort på grund av för dålig ekonomi? Om en kvinna, som är i slutet av sina studier och lever på studielån, blir oplanerat gravid får hon en föräldrapenning på 180 kr per dag. Om föräldrapenningen i stället skulle beräknas på den tänkta ingångslön som kvinnan skulle få när hon börjar arbeta, skulle en del kanske välja att fullfölja graviditeten i stället för att göra abort”, säger Tydén i GT-artikeln ”Ekonomiska systemet skapar infertilitet” (061225)
Försäkringssystemet behöver förbättras
En student eller arbetssökande som blir gravid är inte berättigad till särskilt stor ersättning om hon väljer att föda barnet, vilket gör att många skjuter upp barnafödandet. Det behovsprövade stöd en gravid kvinna kan få från Socialtjänsten vid barnets födelse är snarast symboliskt; ett engångsbelopp på några tusen kronor samt ett ytterst magert månatligt stöd. Detta bör jämföras med vårt grannland Norge där det ekonomiska stöd man erbjuder gravida utan tidigare förvärvsinkomst kan vara över 20 000 NKR månatligen, förutom det behovsprövade engångsstöd på knappt 34 000 NKR som var fjärde nybliven mor får. Dessutom för flera partier en debatt om att höja stödet. Bland annat vill Norges förre statsminister Kåre Willoch (Høyre) höja engångsstödet till 80 % av den genomsnittliga norska årslönen, dvs. hela 254 000 NKR.
Många kvinnor i tjugoårsåldern studerar eller har inte fått en stadig ekonomi. Enligt en Sif-rapport (juli 2007) har var fjärde student övervägt att avbryta sina studier på grund av ekonomiska svårigheter och att en majoritet av studenterna känner oro för att ekonomin inte ska gå ihop över sommaren, och en av fyra tvivlar på att pengarna kommer att räcka.
– Det vi kan se är att under de mest fertila åren är de ekonomiska möjligheterna att ta hand om ett barn som minst. Om det från samhället finns en seriös vilja att både underlätta barnafödande och minska antalet aborter, måste denna problematik ses över och åtgärdas, kommenterar JA till Livets informationssekreterare Berith Strömberg.
Skriv ett svar