2007 har bjudit på mycket som kan ge den bäste kräksjuka. Jonas Gardell blir hedersdoktor vid Lunds teologiska institution i årets sista skälvande veckor, och KD gick i bräschen för en generell utvidgning av aborträtten. Som om nu inte detta vore nog, har SVT fått den briljanta idén att anställa Elisabeth Ohlson Wallin som en av tre programledare i SVT:s nya kulturprogramssatsning ”Beckman, Ohlson & Can”, som börjar sändas den 21 januari.
Efter succén med utställningen ”In Hate We Trust” där Ohlson Wallin återigen svartmålar och provocerar kristna genom sitt val av tema är det alltså dags för henne och ta plats i rutan en gång i veckan under våren 2008. Med tanke på hennes porträttering av Kristdemokraterna och Göran Hägglund i utställningen, som lyfts fram som ondskan på jorden, kan det bli några riktiga högtidsstunder. I utställningen ”In Hate we Trust” är Hägglund den enda allmänt kända personen som avbildas, och det bredvid blod, våldtäkter och avhuggna huvuden. Mitt i denna sörja dyker Göran Hägglund upp i en TV-skärm. Ohlson Wallin har sannerligen ingen gräns för vad som är rimligt att associera meningsmotståndare med. Hägglund får personifiera ondskan, katolska kyrkan våldet och frikyrkligheten nazismen. Så målar Ohlson Wallin fram en starkt känslomässig bild av oss som inte tycker som hon och RFSL – vi är nazister, våldsamma, och hycklare. Inga argument, ingen diskussion, bara ett primitivt svartmålande och demoniserande av meningsmotståndare. Nu ska hon alltså göra TV. Låter kul! Lika skoj som ”Sex med Viktor” och ”Skild”, och de andra normupplösande programsatsningarna som SVT drabbat oss med under året som gått.
Låt mig gissa att vi har några härliga timmar framför oss av radikala attacker på allt vad tradition och tro heter, och minst en intervju med Jonas Gardell att se fram emot, varvat med ett och annat författarporträtt, till exempel av Maja Lundgren. Flankerad av Mustafa Can kan Beckman och Ohlson tillsammans täcka in varje politiskt korrekt åsikt som finns och därmed helgardera sig. Kulturen står Eva Beckman för, journalistiska fördjupningar Mustafa Can och opinionsbildning lär falla på Ohlson Wallins lott. Var det någon som sade ”Television fri från politisk och kommersiell påverkan”? Tänkte väl inte det!
Minst två slutsatser kan man dra av detta. För det första måste tevelicensen avskaffas PRONTO! Den uppmuntrar till fusk och den slår som bekant orättvist. Och inte får vi television fri från kommersiell och politisk påverkan, som om det nu har något egenvärde. Istället får vi television styrd av kulturradikaler med en tydlig politisk agenda. Det har jag sannerligen ingen lust att finansiera med mina surt förvärvade slantar.
Den andra slutsatsen är att kristdemokratsikt-konservativt borgerliga krafter måste arbeta på att skapa en slags ”motoffentlighet”. Som läget är idag kommer det bara att bli än mer omöjligt att driva opinion i samlevnadsfrågor inom ramen för till exempel SVT. För att bli agendasättande måste det till ”alternativa” kanaler. Den konservativa rörelsen i USA, som jag inte i alla avseenden sympatiserar med, började sin långa marsch mot toppen via en massa campustidskrifter och privat finansierade tankesmedjor som sakta, sakta kunde vända cementerade opinioner i flera avgörande frågor. Ser man på Timbros utgivning kan man konstatera att familjerelaterade publikationer idag inte har någon plats, trots att man tidigare publicerat två strålande böcker på temat svensk familjepolitik. Det är tråkigt, för idag håller Timbros övriga publikationer mycket hög klass. Det enda som saknas där är att spegla borgerligheten i hela dess bredd, och då borde man åter igen erbjuda till exempel Lars F Eklund möjlighet att fördjupa sig i något ämne. Det har man gjort tidigare, men lyckat resultat.
Konservativt sinnade intellektuella kan som bekant inte heller kan räkna med att ges utrymme på de tongivande kultursidorna i detta land. Jonssonaffären har med all önskvärd tydlighet gjort klart att DN kultur är ett internt forum för kulturradikalism och borgerligt sinnade vänner av kultur göra sig icke besvär. Där står vi idag!
2 kommentarer
december 22, 2007 kl. 1:13 är
Jonas Gardell - hedersdoktor i teologi??? Absurdistan.
december 22, 2007 kl. 10:13 är
Jodu, Lund beslutade sig för att slå till på en extremt politiskt korrekt utnämning under årets sista veckor. Inte så kul, eftersom det signalerar att institutionen nu har tagit ställning för en viss typ av teologi. Det kommer att försvåra för studenter som inte delar den vänsterteologi det är frågan om. Hur trist som helst! Den akademiska friheten har verkligen inte många kompisar idag.
Keep up the good work!
Skriv ett svar