Äckliga 1968!

Jump to Comments

Svenska intellektuella har nästa alltid varit en feg och trogen spegel av sin samtid. Det räcker med att titta på hur de större kulturredaktionerna är bemannade för att se det. Halva gänget var med när det begav sig på sextiotalet, och den andra halvan är perfekta små kloner av den äldre upplagan. Där av de hyllningar som det olyckliga året 1968 just i år föräras. Det är naturligtvis hur motbjudande som helst och ta del av fyrtiotalisternas offentliga navelskåderi och deras nutida ättlingars devota beundran. 1968 var året då den radikala sekulära jämlikhetsförkunnelsen satte världen i brand, och siktet ställdes in på den sociala revolutionen. Det revolutionära projektet gjorde inte halt någonstans och vara gräns skulle överskridas. En revolution som stannade vid de yttre formerna i politiken var inte nog för 1968 år upprorsmakare. De ville skapa en ny människa! Nyckelordet blev ”självförverkligande”, som skulle förverkligas i en mänsklig gemenskap genomsyrad av en abstrakt ”jämlikhet” i fråga om samlevnads- och livsstilsval. Här möttes den ”nya” vänstern och den ”liberala” högern – båda förenades i sin kulturradikala kritik av allt av tradition hette. Familjen, artighet, och plikt sågs som tvångströjor som ”samhället” och ”individen” skyndsamt borde befrias ifrån. Nu skulle alla rester av en mörk, förmodern, närmast medeltida föreställningsvärld med Gud i högsätet, slutligen slängas på utvecklingens sophög! Normer, bud och alla auktoriteter och hierarkier utmanades och kastades över bord. Även om den radikala vänsterns externa, ”samhälleliga” revolution kom av sig som tur är, så fortsätter det radikala projektet att rulla vidare mot allt vad traditionella normer, bud och auktoriteter heter. Tydligast blir denna ”själsliga revolution” i fallet med de militanta ateister som tror att om bara Gud försvinner ur det offentliga rummet så blir jorden till ett paradis. Ett annat område där den 60-talistiska kritiken rullar vidare är i fråga om sex och samlevnad. Här banar dagens jämlikhetsförkunnelse sig vidare mot kaos och normupplösning, och jag tänker då på den förestående upplösningen av det traditionella äktenskapet genom införandet av en könsneutral äktenskapslagstiftning. Kristdemokraten Charlotta Levay skriver förtjänstfullt om 1968 år konsekvenser i denna artikel. Det är mycket modigt av Levay att göra detta, för man vinner inga poäng hos eliter varken till höger eller vänster genom att tala klarspråk om 1968 år katastrofala ”frihetsprojekt”.

2 kommentarer

Filed under Aktuellt i politiken